Rätten till ett livslångt lärande och frihet att välja utbildningsanordnare är en viktig del i SVs bildningssyn. Fritt val handlar om individens frihet och är en garanti för kvalitet. Den tiden måste vara förbi när Komvux är politikernas svar på vuxenutbildning, skriver Impuls chefredaktör Anders Öhberg i sin krönika.

Folkbildningen befinner sig i ett mycket spännande skede av samtal kring vilken roll vi vill, skall och kan spela i framtiden. På vilket sätt gör vi skillnad för individen/medborgaren. Är vi samhällsnyttiga? Folkbildningen bär på en förändringskraft men samtidigt måste vi vara medvetna om att konkurrensen hårdnar.

I januari samlades delar av världens ekonomiska expertis åter till World Economic Forum i Davos. Årets Davosmöte skedde i skuggan av den ekonomiska krisen. Men intressantare än att betrakta den dagsaktuella kursen på euron och räntenivåerna på statsobligationerna i de mest drabbade länderna är diskussionen om det som kommit att kallas kapitalismens nya kris. En tidigare närmast okritisk hyllning till nuvarande ordning håller på att förbytas i behovet av en bredare värdegrund än vinstmaximering till varje pris.

SV genomför just nu sin största organisationsförändring någonsin. Men oavsett hur vi organisatoriskt formerar SV så är den avgörande frågan inte hur vi gör saker utan VARFÖR vi erbjuder studiecirklar, föreläsningar och kulturupplevelser! Liksom folkbildningen i början av 1900-talet tog kamp för att radikalt förändra ett djupt orättvist samhälle, behövs den idag som redskap för att förstå och påverka de snabba och dramatiska förändringarna i vår omvärld.

Frågan om folkbildningens och SVs framtida uppgift blev den enda ordentliga stridsfrågan på SVs förbundsstämma 2011. Bakgrunden var att förbundsstyrelsen i sitt underlagsmaterial till stämman konstaterade att utanförskapet i samhället blir allt större och att SV därför måste prioritera individer och grupper som befinner sig i ett utanförskap och därmed riskerar att förlora i samhällsinflytande.

Vi matas dagligen av mediala bilder om hur människor begår brott, fuskar och skaffar sig förmåner av allehanda slag. Det kan handla om att lura bidragssystem, skattefuska eller stjäla. Det är inte så konstigt om man fångas av en bild av människan som en i hög grad egoistisk, självupptagen och oärlig person. Men så är det naturligtvis inte.

De fasansfulla högerextremistiska terrordåden i Oslo och på Utöya var en planerad attack mot demokrati, frihet och öppenhet. Det är imponerande hoppingivande att följa hur det norska folket och de norska politikerna med statsminister Jens Stoltenberg i spetsen möter detta, skriver Impuls chefredaktör Per Gustafsson.

En undersökning visade nyligen att allmänhetens bild av studieförbunden är mycket positiv. Detsamma gäller faktiskt också de kommunala beslutsfattarna och de politiska partierna. Men varför syns det inte i de kommunala budgetarna? I årtionden har föreningsliv och studieförbund tvingats acceptera besparingar på besparingar i kommunerna. Och som inte detta vore nog, så har den kommunala klåfingrigheten för att styra föreningslivet bara ökat. Detta är ett fundamentalt feltänk.

Statsministern aviserade i höstbudgeten att det kommer att bli avdragsgillt att ge gåvor till vissa ideella organisationer. Det allvarliga med förslaget är att man också vill begränsa avdragsrätten till vissa, av staten godkända, organisationer som bedriver ”hjälpverksamhet”. Staten kommer alltså skikta svenskt civilsamhälle i ett A-lag och ett B-lag.

Politikerna backar in i framtiden. Dagens politiska diskussionen om utbildning och lärande kretsar kring förenklade slagord om ordning i klassen, krav, kontroller och betyg. Där talas om ensidig informationsöverföring från kateder till passivt lyssnande elever. Om vi befunnit oss i början av industrisamhället, skulle man möjligen förstå detta tänkande som en skolans anpassning av elever inför ett stundande arbetsliv. Men så ser inte dagens verklighet ut. I det framtida samhället behöver vi helt andra kompetenser!

Dagens ungdomar är politiskt mer engagerade än den omtalade 68-generationen visar en aktuell undersökning men de politiska partierna har fullständigt misslyckats med att fånga upp detta. Det vill till en ordentlig självrannsakan i de politiska ungdomsförbunden om varför det ökande politiska intresset hos ungdomar inte motsvaras av fler medlemmar och ökat politiskt engagemang också i de egna förbunden!

Det är för mig tydligt att riskerna för terrorism och utanförskap inte minskar med en diskussion byggd på retorik som saknar perspektiv och i grunden en vilja att se alla människors lika rätt och värde. Tvärtom, skriver Berit Danielsson appropå Jimmie Åkessons debattartikel i DN inför riksdagens debatt på temat ”Våldsbejakande extremism”.

Det finns några viktiga märkesår i SVs historia och 2010 kommer att bli ett av dom. Den extra förbundsstämman den 13 november i anrika Nalen i Stockholm samlade över 250 ombud för att lösa en lång diskussion om hur SV ska utveckla sin organisation för att bättre kan öka tillgängligheten och nå fler människor i hela Sverige.

Ibland sprids bilden att det ideella engagemanget hos människor minskar! Det finns inget empiriskt stöd för att så skulle vara fallet. Ett område skiljer dock ut sig. Det är tydligt att människors ideella engagemang fått en mindre politisk inriktning.

Nu uppstår det sämsta av alla alternativ - Sverigedemokraterna är vågmästare i riksdagen. I detta oberäkneliga parlament ska en borgerlig alliansregering manövrera fråga efter fråga. Men knappt var valresultatet sluträknat förrän riksdagens talman öppnade för samarbete även med detta parti. Djupare satt alltså inte bekännelserna om att hålla dessa mörkerkrafter stången!

Behovet av insatser för vuxna i alla åldrar till fortlöpande fortbildning, det vi också kallar livslångt lärande, är stort. För oss är också rätten till ett livslångt lärande och frihet att välja utbildningsanordnare en viktig del i en liberal bildningssyn. Det handlar både om frihet för individen och att fritt val är en garant för kvalitet.

Än återstår några dagar till valet. Kanske slipper Sverige se något extremt högerparti i riksdagen. Men om detta ändå inträffar och vi faktiskt står där med Jimmie Åkesson och hans gäng i den lagstiftande församlingen. Då måste socialdemokraterna, folkpartiet, centerpartiet och miljöpartiet snabbt ta sig upp ur skyttegravarna och till försvar för våra mest grundläggande demokratiska och mänskliga värderingar medverka till att skapa en stabil regering med brett stöd i samhället

Man får gå tillbaka mer än ett kvarts sekel för att se så låga kommunala anslag till ideella organisationer som nu! Regeringen har visat att alla riksdagspartier nu ser det civila samhället som en mycket viktig del för demokrati, tillväxt och välfärd. Den stora utmaningen inför valet 2010 är att få fram trovärdiga besked i alla kommuner om denna politik också gäller för de lokala politikerna.

"Ett knappt halvår har gått sedan klimatmötet i Köpenhamn. Då fanns klimat- och hållbarhetsfrågorna på varje politikers dagordning och diskussionen flödade. Många med mig gladdes. Äntligen hade de avgörande framtidsfrågorna fått fotfäste också i den politiska debatten," skriver Staffan Nilsson, ledamot i SVs förbundsstyrelse.

Ibland beskrivs studiecirkeln som något som hör det förgångna till. Finns det något modernt i att samlas i en liten grupp för att tillsammans lära sig nya saker? Nyligen presenterades den senaste av Folkbildningsrådets deltagarundersökningar, baserad på över 10 000 deltagare i de nio studieförbunden.

Kulturutredningen hade en vällovlig ansats att utveckla och modernisera kulturpolitiken. Av detta blev tyvärr inte så mycket, när väl regering och riksdag tog över frågorna.

Köpenhamn blev ett stort misslyckande! Ledare i EU, USA, Kina och övriga ekonomiska stormakter visade sig oförmögna att ta på sig det ledarskap som en bred världsopinion förväntade sig.

Skolverket har konstaterat att resultaten i grundskolan inte utvecklas i rätt riktning. I verkets lägesrapport 2009 (Nr 337) hänvisas till en stor mängd forskning som pekar ut fyra viktiga faktorer som tillsammans har påverkat elevernas skolresultat negativt...

Tiden har förändrats. Nyliberalismens teorier är historia. Inte minst finanskrisen har visat hur bräckligt ett samhälle är när marknadskrafter får härja fritt och det offentliga systemet har abdikerat.

”Tid för förändring”, utropade kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth när alliansens kulturpolitik nyligen presenterades. Men på det stora hela blev det inte särskilt mycket nytt. Egentligen vill nog inte Lena Adelsohn göra några större förändringar av dagens snäva introverta kulturdefinition. På ytan förändras en del, men själva grundsynen tycks fortfarande vara att kulturen ska leva sitt eget liv.

Det är inte tu tal om att kommuner och landsting behöver ett kraftigt ökat statligt stöd för att överhuvudtaget klara det ekonomiska stålbad som väntar kommande år. Allt annat vore samhällsekonomiskt förödande. Men när enskilda kommuner inleder satsningarna för att ta oss ur krisen, med att tvärt emot ovanstående skära ner anslagen till utbildning och studieförbund, då är dessa helt fel ute.

”SV hävdar alla människors lika värde och rättigheter. Vår bildningssyn bygger på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra människor och med hänsyn till miljön.” Så formulerar vi SVs vision. Den 7:e juni är det val till Europaparlamentet (EP-valet). Låt oss använda vår vision för att se till att många använder sin medborgerliga rättighet och röstar i EP-valet.

Attentaten mot flyktingarna i Vännäs upprör säkert de flesta. I denna lilla ort växer en pöbel fram som psykiskt och fysiskt misshandlar människor bara för att de kommer från ett annat land och är flyktingar. Nu arrangeras motdemonstrationer och andra solidaritetshandlingar. Det är bra! Men är det några som vågar ta ett steg längre och ställa frågorna: Varför händer detta och varför i det lilla fridfulla Vännäs?

I juni är det val till Europaparlamentet. Valundersökningar tyder dessvärre på lågt valdeltagande. Det kan till och med bli sämre än vid det senaste valet – vilket då var katastrofalt lågt. Detta är dock inte så konstigt.

Under våren diskuterar alla kommuner sin budget för kommande år. Det innebär att kommande månader fylls av diskussioner i partigrupper, kommunala nämnder och slutligen beslutande kommunfullmäktigen för att lägga fast hur intäkter och utgifter ska fördelas.

Dagen efter att kulturutredningen presenterades, åkte jag genom ett vinterkallt Sverige från Härjedalen till Västergötland. En resa som gav bilder av vad kulturdebatten också borde handla om.

När detta skrivs är den statliga kulturutredningen på upploppet. Det mesta är ”färdigtänkt” i utredningen, och sekreterarna är fullt upptagna med att justera de slutliga formuleringarna. Den 12 februari ska utredningens slutbetänkande överlämnas till regeringen. Därefter väntar remissomgång och förberedelser för en kommande regeringsproposition. De politiska förväntningarna nationellt är stora.

För tio år sedan genomfördes Kunskapslyftet, en femårig vuxenutbildningssatsning med fyra övergripande mål; halverad arbetslöshet, reformering av vuxenutbildningen, ökad ekonomisk tillväxt samt en utjämning av könsskillnaderna på arbetsmarknaden.

Årets julklapp lär enligt Handelns utredningsinstitut bli upplevelser av allehanda slag. På ett sätt är det säkert en följdriktig spådom. I ett samhälle där materiell konsumtionshysteri har nått enorma höjder, så är det säkert sant att många kommer att välja upplevelser istället för fler prylar.

De politiska partierna har denna höst ägnat mycket tid åt att förtydliga slagkraftiga regeringskonstallationer för mandatperioden efter valet 2010. Alliansens partiledare har bundit sig tillsammans vid masten för överskådlig framtid. Socialdemokraterna har under stor vånda presenterat ett röd-grönt regeringsalternativ.

Det har snart gått 35 år sedan år 1974. Mer än en tredjedels sekel! Trots detta är fortfarande just 1974, kulturpolitikens märkesår. Visserligen omformades den nationella kulturpolitiken 1996; men grunden för det senare beslutet, var och förblev 1974 års kulturpolitiska tankegångar.

SVs bildningssyn utgår från varje människas förmåga att själv forma sitt liv med hänsyn till andra. Lärandet sker i mötet med det nya och okända, som vi tolkar utifrån egna och andras erfarenheter – en process som inte har något slut. Bildning är en ständig rörelse mellan det välbekanta och det främmande, som bygger på en växelverkan mellan samtalen och den egna reflektionen.

Första gången jag hade nöjet att träffa Peter Örn var när vi båda representerade olika ungdomsorganisationer på SVs förbundsstämmor och på Folk & Försvars säkerhetspolitiska vinterträffar i början av 1980-talet. Peter gjorde sig redan då känd som en föreningsmänniska med stor respekt för vad folkrörelser och civilsamhället betyder i samhällsutvecklingen.

Redan under 1970-talet fördes en intensiv diskussion om, det redan då tydliga, behovet av hushållning med jordens begränsade naturresurser. Men på den tiden viftades dessa frågor bort av näringsliv och politiskt etablissemang.

Aldrig har så många elever deltagit i ett nationellt anordnat skolval som 2006. Hela 405 000 ungdomar röstade i det skolval som Ungdomsstyrelsen genomförde tillsammans med bland annat Skolverket och Valmyndigheten.

Efter riksdagens partiledardebatt i januari tvingades landets ledande morgontidning Dagens Nyheter konstatera: ”Gårdagens partiledardebatt visade att den svenska politiken kantrat åt vänster. Ingen partiledare tvekar om att det finns politiska lösningar på det mesta. Det starka samhället har gjort comeback.”